2004-07-01

Pelletsbrännare

Med pelleteldning kan uppvärmningskostnaderna sänkas rejält och det är bra för miljön, men tekniken behöver förbättras. Att sätta in en ny pelletsbrännare ihop med sin gamla värmepanna kan gå bra, men några kombinationer är direkt olämpliga, visar vårt kombinationstest.

Cirka 55000 småhusägare i Sverige värmer upp sina villor med pellet, och antalet ökar sakta. Eftersom många husägare drar sig för att skrota sin fungerande el- eller oljepanna – men ändå vill förbättra sin ekonomi och skona miljön – väljer de flesta att installera en ny pelletsbrännare tillsammans med den befintliga pannan. Det är det billigaste sättet att gå över från olja och el till biobränsle.

I den här provningen, som är den första i sitt slag, varierar resultaten mycket, beroende på vilken brännare och vilken panna som kombineras. Tre nya, P-märkta pelletsbrännare har testats tillsammans med åtta begagnade pannor från tre åldersgrupper. Tre pannor är 5–15 år gamla, tre är 16–25 år gamla och två är moderna, speciellt byggda för pelletsbrännare. En modell med nyaste tekniken, där pelletsbrännare och panna är integrerad, har också testats.

Dåliga kombinationer

Undersökningen visar att vissa kombinationer kan vara dåliga. Det kan leda till störningar i driften och förluster i verkningsgraden. I värsta fall kan pengarna villaägaren hoppats vinna till största delen gå förlorad och miljöutsläppen flerdubblas.
Minst lämpliga för att konvertera till pelleteldning, oavsett brännare, är de traditionella och vanligt förekommande dubbelpannorna, som eldas med olja och ved. De har trängre rökgasvägar och sotar lättare igen.

De äldsta pannorna kan vara bättre för pelleteldning än pannor som tillverkades för 5–15 år sedan. De har ofta en enklare konstruktion, en större eldstad och vidare rökgasvägar som fungerar bra att konvertera.

En villaägare som har en drygt 15 år gammal panna och tvekar om pannan ska bytas ut eller kompletteras med pelletsbrännare, rekommenderas att i första hand köpa ett helt nytt system. Den nya tekniken ger mest valuta för pengarna, eftersom förutsättningarna ökar att få en högre verkningsgrad, lägre utsläpp och framför allt en enklare hantering utan störande och onödiga driftstopp.

En modell som representerar den senaste tekniken är Viessmannpannan, som är en kombinerad panna och brännare, och är den överlägset bästa pannan. Bra verkningsgrad, mycket låga miljöutsläpp, mycket låga stilleståndsförluster och en mycket låg uppvärmningskostnad. Pannan har dessutom automatisk rengöring och askurmatning. Askan hamnar i en speciell behållare som behöver tömmas, men bara 2–4 gånger per år. Men systemet kostar.

Realistiska provningar

Genom de här provningarna har man velat få fram ett resultat så nära småhusägarens verkliga förbrukning som möjligt. Därför har varje brännare eldats ihop med varje pannmodell med olika belastningar: när pannan eldas för fullt och vid lägre effekt.

När det eldas vid full effekt i kontinuerlig drift visar resultaten över lag en bra verkningsgrad och utsläpp som ligger under Boverkets gränsvärden.

Men när verkningsgrad och utsläpp beräknas vid en mer realistisk eldning och därmed en lägre effekt, såsom i en vanlig villa med ett genomsnittligt behov under höst, vinter och vår, visar resultaten att verkningsgraden genomgående blir sämre. Dessutom blir utsläppen rejält mycket högre med vissa modeller, vilket beror på att många starter och stopp lätt kan ge störningar samtidigt som pannornas eldstäder och värmeväxlare oftast är konstruerade för en oljebrännare. Alla pannor med ny teknik klarar dock utsläppskraven även vid lägre värmebehov.

Att elda med pelletsbrännare vid låg effekt, till exempel bara för att värma duschvatten på sommaren, ger en låg verkningsgrad och därmed dålig lönsamhet. Då är det bättre att ha en varmvattenberedare integrerad i en ackumulatortank med elpatron och eventuellt komplettera med solvärme.

Underhåll och problem

Villaägare som i dag eldar med ved byter oftast till pelleteldning av bekvämlighetsskäl. Olje- och elvärmeanvändare som byter till pelletuppvärmning upplever det ofta som mycket billigare men mer arbetskrävande.

Pannan behöver ses över en hel del, askas ur ungefär varannan vecka, beroende på om brännaren är av typen över- eller undermatad, uppåt- eller framåtbrinnande. Även själva brännarkoppen behöver rengöras med vissa intervall för att fungera störningsfritt, i bästa fall ett par gånger per år och annars någon gång i månaden. Undersökningar visar att många pelleteldare har problem med matarskruven, som leder in bränslet till brännaren. Ofta smulas pelletarna och kommer inte fram till brännaren. Även förråden där pelletarna förvaras kan ställa till besvär, se även testet om pelletkvaliteten.
– Pelleteldning är en ung teknik. Branschen har blundat för användarnas problem en lång tid, säger Bengt-Erik Löfgren på bioenergiföretaget Äfab.

Men nu ska Pelletsintressenters Samorganisation, Pellsam, undersöka problemen ur användarnas perspektiv. Pelleteldare ombeds att mejla om sina störningar och problem till organisationen så att tillverkarna får reda på de svaga punkterna (info@pellsam.se).
– Jag tror att användandet måste bli enklare om fler ska tänka sig att byta, även om investeringen snabbt återbetalar sig. Jag hoppas på att tekniken snart utvecklas ytterligare, säger Bengt-Erik Löfgren.