2005-10-01

Pelletspannor

Allt fler villaägare skrotar ved- eller oljepannan till förmån för en integrerad pelletspanna. Råd & Rön har testat nio modeller med stort prisspann och goda miljö- och värmeresultat.

De stigande oljepriserna för samman intressena ekonomi och miljö. Bränslepellets är billigare än olja och bekvämare än ved. Och mindre skadligt för miljön än bägge dessa bränslen. Olja är ju ett fossilt bränsle och ved ger mycket högre utsläpp än pellets på grund av ojämnare kvalitet.

Så allt fler villaägare installerar en pelletsbrännare i sin befintliga olje- eller ved-panna eller köper en komplett pelletspanna. Det senare är dyrare men bättre på många sätt, visar det här testet. En ny pelletspanna är effektivare och bekvämare än en pellets-brännare i en gammal panna.

Utsläppen från testets pannor är överlag extremt låga. Samtliga klarar med god marginal Boverkets utsläppskrav, från Ecotech Econom 12-55 som släpper ut noll mg OGC (oförbrända kolväten) per normalkubikmeter till Kunzel PL 15 som släpper ut mest, 8 mg OGC. Enligt Boverkets regler är gränsvärdet för pelletspannor i tätbebyggt område 100 mg OGC per normalkubik-meter. Termen normalkubikmeter avser en kubikmeter luft under ett bestämt tryck och vid en bestämd temperatur.

Det viktigaste effektivitetsmåttet är pannverkningsgraden beräknad på års-basis. Där är testvinnaren Windhager BioWin, som även har testets lägsta energi-behov.

De största skillnaderna mellan pannorna är priset: från 37 000 kronor (Thermia Bionet) till 105 000 kronor (Naturenergi Iwabo). Men det skiljer en hel del på vad tillverkaren kan leverera. I exempelvis Biotechpannans pris ingår även ett komplett system för luftinmatning av pellets. Som konsument är det priset på driftfärdig -anläggning man ska jämföra.

Sämst och vanligast

Tillförseln av pellets kan ske med skruv- eller luftmatning. Skruvmatning är billigare och därför vanligast i Sverige. Men luftmatning fungerar i regel bättre efter-som det inte nöter på pelletstyckena. I en matarskruv nöts pelletstyckena, och de smulor som lossnar kan försämra förbränningen och ökar risken för driftstörningar.

I det här testet har pelletspannorna bara eldats med pellets. Baxi Multiheat är dock en kombipanna och kan även eldas med spannmål och flis, men inte ved.

Den som byter från traditionell ved-eldning till pelletspanna gör alltså miljön en stor tjänst, och kommer också att finna arbetet med uppvärmningen betydligt -enklare och bekvämare, även om man bara installerat en pelletsbrännare i den befint-liga pannan. Medan de som tidigare eldat med olja ofta tycker att det blir mer pyssel – men en stor besparing.

Ska en pelletspanna fungera riktigt bra måste den ha aktiv styrning, som lambdasond, som känner av om pelletskvaliteten förändras och automatiskt justerar för-bränningen till bästa möjliga resultat.

Sex av testets nio pannor har automatisk uraskning och tre av nio har automatisk sotning. Normalt måste man annars aska ur med jämna mellanrum.

Tar plats

Ett ton pellets kräver cirka 1,4 kubik-meter i utrymme. Pellets kan köpas på bulk eller i säck. Ett helt årsförråd tar mycket plats, 8–9 kubikmeter eller cirka tre gånger så mycket plats som en normal oljetank. Det problemet kan lösas genom att förrådet placeras utomhus eller fylls på två gånger om året. Det går att köpa -färdiga förrådslösningar komplett med dörr eller lucka. En del bygger egna
pelletsförråd medan husägare med ont om plats, eller de som har pelletskamin, oftast köper pellets i säck.

Nils-Erik Westermark på Pellets-industrins Riksförbund berättar att försäljningen av småsäck och bulk till villor ökar stadigt. Pellets säljs även i storsäck (600 kilo i varje säck). Men den försäljningen minskar däremot. Troligen eftersom få villaägare kan hantera de stora, tunga säckarna.
– Storsäcken är en otymplig kvarleva, säger Nils-Erik Westermark.

Nackdelen med små pelletsförråd är att någon måste vara hemma och fylla på förrådet. Med dagens moderna teknik går det att resa bort veckovis även under de kalla årstiderna utan någon alternativ uppvärmning. Många kompletterar ändå för säkerhets skull med en ackumulatortank med elpatron, och elpanna för varmvatten-produktion under sommaren.

Pelletspannornas utseende skiljer sig drastiskt från de vanliga olje- eller ved-pannorna, flera av testets pannor liknar mer kylskåp än värmepannor.
– Tillverkarna vill verkligen visa att det här inte är ett sotigt och smutsigt upp-värm-ningssätt, säger Anders Odell på -Konsumentverkets Testlab. Man får ju inte -direkt intryck av att något brinner.

Tänk på det här om du ska köpa en pelletspanna

• Kontrollera hur stor energibesparingen blir med inköpskostnad och installation inräknade.
• Kontrollera noga vad som ingår vid montering, som delar med mera.
• Tänk på vad du har för möjligheter att förvara och fylla på pellets. Att hantera en storsäck som väger 600 kilo är svårt och arbetsamt, och köper du via bulk måste bulkbilen kunna ta sig inom räckhåll för förrådet.

Pelletsfakta

Pellets görs av det som blir över vid skogs-avverkning och inom sågverks-, trä- och massaindustrin. Exempelvis kan kutterspån, sågspån, flis och bark bli pellets.

Under första halvåret 2005 såldes över 140000 ton pellets till svenska småhus-ägare. Totalt levererades över 411 000 ton, det mesta till stora värmeverk för fjärr-värme- och elproduktion.

Pellets som levereras med tankbil (bulk) kostar i genomsnitt runt 1 700 kronor/ton. Pelletspriset varierar över landet. Norrland är billigast, ungefär 1625 kronor/ ton, i Götaland är priset drygt 1700 kronor/ ton och i Svealand kostar ett ton pellets nästan 1 850 kronor. För småsäckar är genom-snittspriset cirka 2 200 kronor/ton eller i genomsnitt cirka 35 kronor per säck. Att köpa enstaka säckar kostar 40–50 kronor styck.

Ett ton pellets räcker till ungefär 4,9 mega-wattimmar energi.

Källa: Pelletsindustrins Riksförbund, PiR.