2009-01-28

Fettbomber till lunch

Färdigmat är lösningen när lunchen ska ordnas snabbt på jobbet. Industrins färdigrätter är oftast för små, för feta och innehåller för lite grönt, visar Råd & Röns granskning.

Läs tabellen med granskningsresultaten här.

Ungdomsstyrelsen ligger sex trappor upp i nyrenoverade lokaler på Söder i Stockholm. Det ljusa lunchrummet har vidsträckt utsikt över Södra stationsområdet.

Fabian Sjö, utredare, brukar äta här då han har bråttom, annars blir det lunch på någon av krogarna i närheten. Claudia Torres, webbredaktör, har matlåda med sig för det mesta.

Fabian Sjö väljer Felix fullkornspasta med lax och sparris ur Råd & Röns medhavda kasse. Claudia Torres tar fullkornslasagne från Dafgårds, fullkorn verkar nyttigt.

Sedan konstaterar båda besviket att rätterna är frysta. Åtta, nio minuter som det tar att värma i mikron, naggar för mycket på den korta lunchen.
– Oj, den här ser tråkig och färglös ut. Jag brukar försöka ha färska grönsaker till, inte bara frysta, säger Fabian Sjö när han häller upp laxpastan på tallriken.

Fabian Sjö har sedan tidigare en favorit bland färdigrätter, en laxpasta av annat märke. Och som den smakar den inte, konstaterar han. Felix lax är torr, och han får salta extra för att rätten ska smaka. Nej, han skulle inte köpa Felix pasta med lax en gång till.

Saknar sallad

Claudia Torres är mer nöjd med fullkornslasagnen. Hon känner sig mätt och belåten. Men som hennes egen lasagne, som hon brukar ha i matlådan hemifrån, smakar den inte.
– Jag saknade också en sallad, jag skulle nog ha köpt det till, säger hon.

Fabian och Claudia smakar även på våra två andra rätter.

De blir överraskade när de får höra att Ångkökets rimmade bog med rotmos fick ett så bra resultat i vår granskning.
– Den skulle jag aldrig ha valt själv, kylda rätter ser inte fräscha ut genom plasten. Och husmanskost är för tung mat för mig, säger Fabian Sjö.

Claudia Torres gillar den rimmade bogen, den smakar mer genuint än lasagnen. Fabian Sjö blir positivt överraskad av Annikkis oxgryta, det är mer sting i den än i laxpastan, helt okej trots burkchampinjonerna.

Försäljningen ökar

Bara från 2003 till 2007 ökade försäljningen av frysta enportionsrätter med 20 procent. Allt fler kylda färdigrätter börjar dyka upp i butiksdiskarna men fortfarande dominerar de frysta. Ungefär 85 procent av de färdiga enportionsrätterna som säljs är frysta.

Under det senaste året har ökningen avstannat men Fredrik Strömblad på Djupfrysningsbyrån tror på en ökad försäljning i år igen.
– Om det blir sämre tider köper folk hellre färdigmat och värmer på lunchen än går ut på krogen. Det blir billigare så.

Billigare ja, men vad får vi för pengarna?
Råd & Rön och tidningen Veteranen har granskat 20 färdiga enportionsrätter, inköpta i oktober 2008, utifrån Livsmedelsverkets näringsrekommendationer.
– Jag blev besviken över resultatet, säger nutrionist Eva Callmer som har gjort granskningen.
– Jag trodde att det hade hänt mer, att rätterna blivit modernare och roligare.

Men flera rätter är fortfarande väldigt såsiga, så trist beiga. Portionerna är små och det är lite kött, fisk eller kyckling i rätterna. Och det är fortfarande väldigt lite grönsaker.

Lite kött för pengarna

Förpackningarna är inte dyra, en fryst rätt kan du få för mellan drygt 20 och 30 kronor, en kyld rätt kostar nästan det dubbla. Men vi har räknat på vad själva råvaran – köttet eller fisken – kostar, och då blir det dyrt.

En förpackning Findus XL Schnitzel med potatisgratäng exempelvis kostar 32:90. Men för att få i dig 100 gram av schnitzeln skulle du få betala 66 kronor.
– Köttportionen är löjligt liten, den räcker inte till en man och det är ju märkligt då män så tydligt är målgruppen för den här ”extra stora” kötträtten, säger Eva Callmer.

Ett annat exempel är Findus fiskfilé i senapssås, en väl balanserad rätt men med en för liten fiskportion och för få kalorier för såväl män som kvinnor. De kylda rätterna är mer generösa med kött och fisk, med dem får du mer mat för pengarna.

Tallriksmodellen

I vår granskning har vi utgått från svenska näringsrekommendationer och Livsmedelsverkets tallriksmodell, som visar hur man komponerar en välbalanserad måltid.

Två lika stora delar av tallriken fylls med potatis, ris eller pasta samt bröd respektive frukt och grönt. En mindre del, cirka en fjärdedel, fylls med kött, fisk, ägg eller baljväxter.
– Konsumenterna borde fråga efter mer rikliga måltider som man blir mätt av, säger Eva Callmer.Tallriksmodellen har mindre portioner med kött eller fisk av både miljömässiga och hälsomässiga skäl. Men när vi jämför med den är de flesta färdigrätter ändå för snåla.

Producenterna är väl medvetna om att de flesta rätter inte räcker till energimässigt, det vittnar anvisningar som "servera gärna med en fräsch sallad" om.

Men märkningen har något av brasklapp över sig. Man undviker ordet komplettera och märkningen är inte konsekvent, Dafgårds har till exempel inga sådana anvisningar på några av sina rätter.

Det är bara två av de 20 rätterna som innehåller tillräckligt med grönsaker, minst 100 gram, Dafgårds kåldolmar och Ångkökets rimmade bog med rotmos. Minst 13 av de 20 rätterna innehåller för mycket mättat fett vilket är ett tecken på en dålig fettkvalitet. Fetast av rätterna är Coops mozarellafyllda färsbiff.

Det är bara sju av rätterna som klarar Livsmedelsverkets gränsvärde på max 30 energiprocent fett. Med det menas att högst 30 procent av kalorierna får komma från fett. Bara fyra av rätterna uppfyller alla krav för nyckelhålsmärkning. Felix ska ha en eloge, de flesta av deras färdigrätter är nyckelhålsmärkta.

Rätterna med butikskedjornas egna märken – Ica, Coop, Hemköp – hörde däremot till de allra sämsta i granskningen.

Mycket salt

Flera av rätterna i vår granskning är väldigt salta. Saltast är Findus schnitzel, en portion innehåller nästan hela dagsbehovet för män och kvinnor, 7 respektive 6 gram. Coops mozzarellafyllda färsbiff och Dafgårds kåldolmar är också mycket salta.

För att nyckelhålsmärkas får maten inte vara för salt. Kraven är lågt satta, 1 gram salt/100 gram vara.

Finns det då inget positivt att säga om färdigrätterna?
– Jo, det har kommit lite moderna rätter med mer exotiska smaker, smalare och med mer grönsaker som tilltalar kvinnor. Det tycker jag är bra. Men de rätterna är fortfarande alldeles för få, de fetare rätterna, modell traditionell husmanskost, dominerar fortfarande stort, säger Eva Callmer.

Läs tabellen med alla granskningsresultaten.

Jakten på de onödiga E-numren

Boksuccén ”Den hemlige kocken” sopade banan med färdigrätterna för något år sedan. Dafgårds kåldolmar blev symbolen för fabriksgjord mat med för många E-nummer.

"Jennys kåldolmar lagade enligt mormors 80 år gamla recept", stod det på förpackningarna. Författaren Mats-Eric Nilsson visade i sin bok att mormor knappast kunde ha haft tillgång till så många artificiella ingredienser som Dafgårds kåldolmar innehöll.

Företaget ändrade snabbt texten på förpackningen. Det tog längre tid att få bort tillsatserna.

När Råd & Rön är ute i butikerna i oktober 2008 och köper färdigrätterna till vår granskning innehåller de frysta kåldolmarna fortfarande konserveringsmedel, fem andra tillsatser med E-nummer plus aromämnen och modifierad stärkelse.

Varför konserveringsmedel i ett fryst livsmedel?
– Potatisflingorna innehöll konserveringsmedel, de var ju inte frysta från början. I slutet av oktober började vi leverera dolmar med nytt recept till butikerna. Vi tar bort en rad tillsatser i alla våra rätter allt eftersom för att bara hakvar de nödvändigaste, säger Magnus Dafgård, vice vd i familjen Dafgård.

I Jennys nya kåldolmar som nu ska finnas i de flesta butiker ingår bara en tillsats med E-nummer, emulgeringsmedel E471. I uppföljaren "Äkta vara" beskriver Mats-Eric Nilsson ett besök på Dafgårds efter sin första boks utgivning.

Han får en policy där företaget listat 108 tillsatser, som de ska ta bort ur sina färdigrätter. En nog så knepig sak, då Dafgårds är en sammansättningsfabrik med flera hundra underleverantörer. "Mitt intryck är att Dafgårds fram till nu faktiskt inte har haft någon detaljkoll på vad deras mat har innehållit ", skriver Mats-Eric Nilsson.

Kan ge skador

Även marknadsledande Findus rensar bland tillsatserna i sin färdigmat. Ändå hittade vi smakförstärkaren glutamat, E621, i deras schnitzel.

Glutamat är starkt ifrågasatt då forskning har visat att tillsatsen kan ge fosterskador, allergiska besvär och synskador.
– Från årsskiftet ska glutamaten bort från alla våra produkter även om det kan finnas kvar produkter med glutamat i vissa butiker till fram på vårkanten, säger Mariette Lindsjö, produktchef för färdigrätter på Findus.

Även Ica har kvar glutamat i sin kylda Thaigryta med kyckling. Den rätten har flest tillsatser i vår granskning, åtta med E-nummer plus aromämnen och modifierad stärkelse.

Felix frysta fullkornspasta med lax innehåller inga E-nummer alls.
– Det är stor skillnad på hur många tillsatser de olika rätterna har. Om du har två liknande rätter att välja på, ta den med minst tillsatser, råder nutritionisten Eva Callmer.

Text: Cristina Farm
Foto: Jenny Gaulitz