Låt inte snön knäcka ryggen

Vintrarna har blivit varmare, men det kommer fortfarande massor av snö. Hur kan den skottas bort, utan att ryggen eller ekonomin knäcks? Råd & Rön har pratat med en erfaren snöskottare och granskat vilka hjälpmedel som underlättar.

Se översikten över redskap för vintriga dagar (pdf).

snöskovel, fotografi Så här års ligger snön i djupa drivor i Grövelsjön. Den stora familjegården där Thomas Carlsson bor kräver en hel del snöskottning.

Det gäller att få undan snön ordentligt redan från början så man får en bra start på vintern. Inte bara skotta gångar, berättar han.
– Men första decimetern snö får ligga kvar som en botten, som släden eller skyffeln kan glida på.

Runt själva boningshuset använder han en stor snösläde för grovjobbet.
– Jättebra för att få bort snömängderna. Sen snyggas kanterna till med snöspade.

Och till de större ytorna kring gården tar han snöslungan till hjälp.

Några tips?
– Trampa inte ner snön, då fastnar släden. Och håll rent utanför ytterdörren eller grinden. Skotta hellre lite och ofta än mycket och sällan, då blir det inte så belastande. Välj en spade av lite bättre kvalitet. Den billigaste plastspaden är ingen bra kombination ihop med kyla.

– Och avsätt tid för snöskottningen. Det är hemskt lätt att skada sig. Med blötsnö får man vara extra försiktig, den är enormt tung. Klä dig lagom varmt, få in en rytm och ta det lugnt.

Olika grejer för olika väder

Rätt don till rätt person – hur stora ytor och mängder som ska skottas avgör. Men män i fyrtioårsåldern och uppåt bör se upp.

Nysnö på trappan är ju lätt att borsta bort. Men sedan?

Med snöslädar eller snörakor skjuter du snön framför dig och slipper lyfta.

Använder du skyffel eller spade, välj en lite lättare modell. Och gärna en liten, så frestas du inte att ta för mycket.

Den som hellre låter snöslungan göra jobbet värnar miljön med en eldriven variant, alternativt en med typgodkänd förbränningsmotor.
– Generellt har dock alla modeller blivit miljövänligare på senare år, berättar Stefan Frisk vid SMP, Svensk Maskinprovning AB i Umeå.

Eldrivna slungor passar till mindre snömängder och ytor, som garageuppfarter i villaområden. Sladden utgör begränsningen.

På landsbygden behövs i allmänhet en större typ av slunga så att du slipper kasta snön flera gånger. Tvåstegsslungor kastar längre än enstegsslungan och har kraftigare motorer. Välj mellan olika inmatningsbredder, ju bredare, desto kraftigare motor.

Lätt att skada hand och fot

Framdrivningen skiljer sig också åt. Enstegsslungan arbetar sig fram med hjälp av rotorn samtidigt som du måste skjuta på, tvåstegsslungan har hjul- eller banddrift med växlar både framåt och bakåt.

Fyrhjulingar och åkgräsklippare fungerar också med snöslunga eller snöblad.
– Om snön packar igen inmatning eller utlopp är man lätt där med foten eller handen och försöker få bort snöklumparna. Här kan man skada sig allvarligt. Då är det bättre att försöka få bort snön med en renspinne, vilket inte heller är helt ofarligt, varnar Stefan Frisk.

Han ger också rådet att se till att rikta utblåset åt rätt håll.
– Det är många människor, vindrutor och bilar som fått stensprut av snöslungor på sig. Om underlaget inte är hårt och fast, ställ upp slungan lite från backen. Tre centimeter brukar räcka. Då lämnar den lite snö kvar och tar inte med sig grus och småstenar.

Svensk instruktionsbok bör medfölja vid köpet. Och slungan ska vara CE-märkt.

Medelålders män får ryggskott

Oftast är det män i fyrtioårsåldern och uppåt som drabbas av ryggskott i samband med snöskottning.

Under vintersäsongen får Hanna Brus, legitimerad kiropraktor vid Dalarnas kiropraktorklinik, minst fyra–fem sådana patienter i veckan. Att skottning är en utlösande faktor tycker hon inte alls är konstigt.
– Det är en ovan rörelse i kombination med tung belastning. Ofta kan man ha predisponerande skador sedan tidigare. Och ofta tar man i för mycket för att man vill få det klart.

Så hur skottar jag rätt?
– Att värma upp innan tror jag inte folk hinner i praktiken. Däremot är det bra att träna förebyggande. Det är lyft- och vridmomentet som skadar.
– Med snöslädar där du skjuter snön framför dig undviker du dem. Använder du skyffel eller spade, tänk på att böja knäna och hålla händerna så långt ner som möjligt. Ha inte bråttom och ta inte för mycket på spaden. Och flytta fötterna – åt vänster om du är högerhänt, annars tvärtom – innan du vickar av snön.

Fysiskt krävande arbeten som snöskottning innebär en ökad belastning på hjärtat vilket i sin tur ger en ökad risk för hjärtproblem, berättar Lars Ekström, områdeschef på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.
– Är du hjärtsjuk, prata med din doktor, råder han. Undvik också snöskottning om du har feber, lider av benskörhet eller en allvarligare ryggskada. Liksom om du är nyopererad. Gravida kan ha lättare att sträcka sig, eftersom de är mer rörliga i bäckenpartiet.

Se översikten över redskap för vintriga dagar (pdf).

Så förebygger du skador

Med balansträning hittar kroppen själv sina svagheter. Träna med pilatesbollar, balansplatta eller genom att stå på ett ben, exempelvis när du borstar tänderna.
Att stå på ett ben i sängen är en nyttig övning.
Magträning är bra för stabiliteten. Gå på core-träningspass eller träna själv.
Skjut rygg och svanka, på en stol eller på alla fyra. Lyft samtidigt en arm eller ett ben, håll bäckenet rakt.

Så här gör du vid skada

Kyl det skadade området fem minuter, så minimeras eventuell svullnad. Inga värmedynor!
Försök avlasta ryggen.
Hellre ligga och gå än sitta och stå. Ligg helst på rygg med kuddar under knävecken så att benen kommer upp lite.
Ge dig inte ut och skotta igen, vrid inte på ryggen eller lyft tungt.
Och när du hämtat dig, ta hjälp för att reda ut orsaken till skadan.

Text: Maria Backman