2008-06-25

Så blir vi lurade

Chefredaktören Carina Lundgrens ledare ur Råd & Rön nr 6/2008.

Mat är viktigt i Råd & Rön. Alla äter och lägger ner tid på att handla och tillaga maten. Och maten kostar, alltmer när inflationen nu tagit fart.

Industrin hittar på finurliga sätt att få viss mat att verka billig när den i själva verket är dyr. I våra artiklar om korv och skinka i det här numret blir detta uppenbart.

Vår analys av femton grillkorvar visar att tillverkarna jobbat med hygienen. Färre korvar är idag sura än när vi gjorde motsvarande analys för några år sedan. Däremot visar granskningen att grillkorvarna inte innehåller så mycket kött. Några korvar innehåller mer vatten än kött!

Så även om korven är billig så tar tillverkaren rejält betalt för vattnet han pumpat i korven. Om jag köpte den korven så skulle jag känna mig lurad.

Smörgåsskinkan är det också si och så med. Det du tror är skinka, alltså ett helt stycke kött från grisens bakmuskel, är ofta småbitar av griskött som pressats och limmats ihop. Den färdigskivade smörgåsskinkan har dessutom fått allehanda tillsatser som vatten, salt med nitrit, socker, potatisstärkelse, smakförstärkaren glutamat, askorbinsyra och fosfat.

Ibland är mängden griskött så låg som 83 procent! Så kan tillverkaren få ett pålägg att verka förhållandevis billigt, trots att vi egentligen betalar ett alldeles ordinärt kilopris för köttet.

Och vi får ett pålägg som vi tror håller hög kvalitet men som är fyllt av tveksamma tillsatser. Det som är extra tråkigt med smörgåsskinkan är att det är svårt att med blotta ögat avgöra vilken skinka som är pressad.

Ibland gör tillverkaren det extra svårt genom att lägga på en fettkant för att få skinkan att se opressad ut.

Vad kan man göra? Protestera i butiken förstås, men också försöka hitta de alternativ som håller hög kvalitet även om det ibland är svårt. Men blir inte det dyrare? Jo, det blir det. Alternativet är då att köpa mindre mängd, en korv eller skinkskiva i stället för två. Då gör vi samtidigt miljön och klimatet en tjänst. Köttproduktion tar mer resurser i anspråk och bidrar mer till klimatuppvärmningen än vegetabilier.

Läs gärna också vår artikel om förhållandena i fabrikerna som tillverkar sportkläder. Trots att de svenska sportkedjorna bedyrar att frågorna är viktiga har inte mycket hänt hos Team Sportia, Stadium eller Intersport sedan vår förra granskning för fyra år sedan.

Men att bara prata duger inte. Det går dessutom att ta ansvar och samtidigt producera konkurrenskraftiga produkter. Det visar Nike, Adidas och Puma som ligger långt före de svenska företagen.

Så upp till bevis! Vid nästa granskning måste försäkringarna om att förhållandena för arbetarna är viktiga också ha en motsvarighet i verkligheten.