2008-01-25
Du har väl cashat hem, lille vän?
Gästkrönikör i Råd & Rön nr 1/200: Kajsa Olsson, frilansjournalist.
Det är länge sedan hemmet var en lugn vrå.
Å ena sidan betraktas det som en verkstad där vi hetsas att snickra nya listiga lösningar på problem vi inte ens visste att vi hade. Å andra sidan är hemmet en plats för att komma upp sig i livet.
Jamen ni HAR väl gjort en ordentlig planering för bostadskarriären? Att sitta förnöjd vid sitt köksbord och trivas är lite väl simpelt. Det gäller att ha ambitioner med sitt boende. En bostadskarriär innebär att se om sitt hus och sedan byta det till något bättre.
Om och om igen, finare och större. Vinnaren är den som har störst och bäst bostad när hon dör. Man vill kunna casha hem, i flerdubbel bemärkelse. Inte bara själva byggbranschen, utan allt som har med bostäder att göra i en storstad, färgas av girighet och ohejdad vinningslystnad.
Värdestegring
Det finns folk som ägnar sin söndagsfrukost åt att plöja igenom husannonserna, inte för att de ska köpa en bostad, utan för att de redan äger en. Genom annonserna kan de räkna fram bostadens värdestegring. Den färgar liksom av sig på de boende. Som om de själva hade stigit en smula i värde det senaste halvåret.
Vilket i och för sig kan behövas. För på arbetsmarknaden blir människorna mindre värda för varje år som går. Kompetensen åldras och arbetsgivarna vill ogärna anställa personer som är 50+. Men under tiden har lägenheten som människan bor i förhoppningsvis gjort karriär på marknaden.
Ingen talar längre om bostadspolitik. Det kan bero på att det knappast har funnits någon bostadspolitik att tala om under det senaste decenniet. När karriären är det centrala, hänger allt på individen och i det sammanhanget är politik ointressant.
Jag tar pendeltåget hem från en intervju. Hamnar i trängseln bland besökare som strömmar ut från höstens Hem- och villamässa i Stockholm. Större än någonsin (det är den varje år). Skillnaden från året innan är att intresset för jacuzzi och jättebadrum verkar ha mattats.
Köket i centrum
Det här året stod köket i centrum. Sånt går också att utläsa i någon av de fjorton vanligaste tidskrifterna om hem och inredning som tävlar om att visa upp blanka och svällande bostadsdrömmar. Lika lite som en porrtidning skriver om könssjukdomar tar hus- och hemtidningarna upp de problem som tillhör bygg- och bostadsmarknadens vardag.
Vem vet, det kanske är svårt att hitta människor som vill tala öppet om sina bostadsbekymmer. Att trampa fel i bostadskarriären är kopplat till skam och rädsla.
De känslorna har en paralyserande effekt. Den som varit inblandad i byteskarusell med lägenheter i en storstad, vet vilken handlingsförlamning som uppstår i ett läge när ALLA tycker att de måste ha något som objektivt sett är större och bättre (gäller också dem som vill byta till en mindre lägenhet, fråga mig inte hur de tänker). Även om man gör byteskedjor hela vägen härifrån till Klippiga bergen så går det inte ihop. Om alla ska klättra uppåt på bostadskarriärstegen.